Den senaste bibelöversättningen, som kom år 200, föregicks av många diskussioner och debatter mellan olika teologer, språkforskare och författare. Bibeln är nämligen ingenting som man tar lätt på, och tillsammans med de svenska lagtexterna antagligen den viktigaste boken i det svenska samhället.
Bibeln ska ge oss en bild av den värld i vilken texterna nedtecknades, men samtidigt kännas relevant för sin samtid. Den förra bibelöversättningen var från 1917 och enligt elaka tungor var den språkligt inaktuell redan när den kom. För den som blir nyfiken finns den tillgänglig på nätet, uppdelad i Gamla testamentet och Nya testamentet.

Gustav Vasas bibel

Fram till 1703 använde man i Sverige Gustav Vasas bibel, som alltså tillkom under den förste kungen som regerade över något som likande dagens Sverige. Att denna utgåva, som blev komplett 1541, lyckats hålla sig kvar så länge var att den skrevs på ett språk som var ytterst modernt för sin tid. Språkhistoriker brukar dra gränsen mellan fornsvenska och nysvenska vid år 1541, bl.a. eftersom den översatta bibeln – en nymodighet i och med reformationen – introducerade bokstäverna ä och ö.
1618 kom en reviderad version av Gustav Vasas bibel, kallad Guastav II Adolfs bibel. 1703 kom sedan en mer reviderad version, Karl XII:s bibel, som blev en stor inspirationskälla för Bellman, Evert Taube och även den nutida författaren Torgny Lindgren.

Bibeln i samtiden

För några år sedan gavs Nya testamentet ut i ett nytt format, i form av en glassig modetidning med bilder tagna av kända fotografer. Bibeln inspirerar ständigt till nytolkningar, och det skulle vara intressant att se hur man handskas med den i framtiden. Kanske gör man en app-version av den, och låter en översättningsbyrå sköta översättningsarbetet utan att konsultera andra.